Denna webbsida vill visa en översikt av Hakarps sockens gårdar och dess inneboende familjer. Informationen är hämtad ur Hakarps Hembygdsförenings - Hakarps Krönika under ett flertal år. Ragnar Karlsmo, med flera, har i dessa böcker sammanställt en liten text om varje gård och dess torp.

Vidare har de avskrivet husförhören och gjort en sammanställning över de personer/familjer som bebott gårdar och torp i denna socken i kronologisk ordning. Vad vi har gjort är att sammanställa dessa uppgifter och i den mån möjligheten har funnits har vi gjort, genealogiska sammanställningar av uppgifterna för att kunna göra släktträd/anträd.

Till detta har vi använt Jönköpingsbygdens Genealogiska Förenings, JBGF:s, sidor över födda, vigda och döda i Hakarp.

De fina tecknade bilderna som återfinns på en del av gårdssidorna är nästan alla gjorda av Uffe "Uffe tecknare" Vibeke i Gränna, han har även givet sitt tillstånd till oss, så vi kan använda dessa bilder i Hakarps miljö på våra sidor.  Om du vill förstora bilderna har vi gjort dem klickbara för förstoring, för att återgå klicka igen på bilden.

Gårdarnas och torpens position har, i den mån position kunnat fastställas, uppmäts av Börje Elengård, med hjälp av GPS. Han har använt systemet RT90 och vid gårdsnamnen har vi angett Kartposition N 1234567 O 1234567 i norr och öster. Ni kan själva använda Er av dessa positioner och gå till den plats där "Ert" torp har legat. Om Ni har en äldre variant av GPS, där positionen anges med sex siffror, använd då de sex första siffrorna (i exemplet ovan 123456) för varje riktning. Har Ni några frågor kring detta, så mejla gärna Börje.

 

Denna sida uppdaterades senast den 15 maj 2007,
ett flertal torp och backstugor har fått kartpositioner.

 

Liten historik om Hakarp

Hakarp, församling i Växjö stift, Jönköpings kommun, Småland (Jönköpings län), Tveta härad; 5.108 invånare (2006). Hakarp består av talrika, begränsade dalgångsbygder i kuperad bergsterräng ovan branten mot Vättern, i söder kring Huskvarnaån. Cirka 90 förhistoriska fornlämningar är kända i södra delen. Förutom några stensättningar och ett litet gravfält från järnåldern ligger de på ett större, yngre järnåldersgravfält vid Stensholm. På en holme i ån finns grunder efter medeltidsbebyggelse. Huvuddelen bebyggdes under medeltiden. Korskyrkan av sten med lanternin över korsmitten är byggd 1694 och ersatte en medeltida träkyrka, från vilken virke med medeltida målningsfragment har bevarats. Kyrkan har en rik och välbevarad barockinteriör med takmålningar av Edvard Orm från 1729. Altaruppsatsen härrör från 1636 och predikstolen torde vara samtida. Från medeltidskyrkan har bevarats ett triumfkrucifix från ca 1200 och ett altarskåp från 1500-talets början. – Ortnamnet (1401 j Hakathorpa sokn) innehåller troligen genitivform av mansbinamnet Haki och torp 'nybygge'.

Nationalencyklopedin


Närliggande socknar i väster: Huskvarna, i söder: Rogberga och Öggestorp, i öster: Lekeryd och Svarttorp, och i norr: Skärstad.

 


Hakarps församling blev införlivad med del av Sanna församling den 30 november 1556. Utbrutet ur Huskvarna den 1 maj 1919. Hakarps församling tillhörde fram till 1566 Skärstads pastorat, blev mellan åren 1566-1919 eget pastorat, år 1919-1961 tillhörde församlingen Huskvarna och blev år 1961 eget pastorat igen.

 

Hakarps socken i Tveta härad

Denna sockens namn har under århundradenas lopp undergått flera ändringar. I en fastehandling från 1389 möts vi bland flera uppräknade tvetasocknars namn: Akathorpe. En av fastemännen, Haquon Sonason, är hemma där; en annan är från Rughberghom (= Rogberga), en annan från Liongarumma (= Ljungarum). Otänkbart är det inte, att Akathorpe här betecknat Hakarps socken. På 1300-talet fanns i svenskan inte någon särskild beteckning för å-ljudet. Namnet i fråga har sålede med Åke att göra. Närmast till hands ligger dock att tänka på en Håkan, som den person, vilken givit socknen sitt namn. Håkanstorp skrevs under 1300-talet utan tvivel Hakathorp. I analogi med bildningen av Månsarp ur Magnusathorp, Barnarp ur Barnathorp, har av Håkansthorp blivit Hakarp. Den gamla skrivningen med a även för å-ljudet segrade över det ursprungliga uttalet och blev ett äkta mörkt småländskt a.

Med härledning ur personnamnet Håkan stämmer väl överens, att Hakarp i ett kungligt brev på 1500-talet skrives Hagetorp. Det är den danska formen Hagen för Håkan som inverkat härvidlag.

Socknen gränsar i norr till Skärstad. Där faller sockengränsen samman med häradsgränsen. I norr gränsar den till Svarttorp, i öster till Lekeryd och Öggestorp, i söder till Rogberga och i väster till Jönköpings Ljungarum. Arealen var före 1910 40,55 kvadratkilometer och hemmantalet 35 1/2 oförmedlade eller 25 5/8 förmedlade mantal.

Hakarp hörde under medeltiden till Skärstads socken. År 1542 är det egen församling och inte mycket senare, antagligen från 1556, själständigt gäll.

Tack vare Älvsborgs lösen 1571 - inget ont utan att det har något gott med sig -, som Sverige måste erlägga enligt fredsfördraget i Stettin, har vi i behåll längder över, vad de olika socknarna hade att betala till denna lösensumma. Allmogen hade åtagit sig att utgöra en tiondedel av alla sina lösören i pengar, ädla metaller och boskap. Inom loppet av två och ett halvt år skulle åstadkommas 150 000 riksdaler. Det var en väldig summa på den tiden. På Hakarps andel kom 869 maker och 7 1/2 öre. På en riksdaler gick då fyra marker. För varje gård antecknades innehavarens namn och uppsattes specificerad förteckning över lösöret och angavs den summa som skulle erläggas. Av intresse är att lära känna socknens indelning i olika slag av gårdar den tiden, antalet djur som föddes på gårdarna och - för släktforskningen: personanteckningarna.

Som skattebönder upptogs brukarna av Rosendall, Tokarp och Gruffueryd. Som cronobönder: Huassarp, Bråneryd, Stibarp, Kigstorp och Hulestorp. Som torpare: Höghult och Björstorp. Som kiörkiebönder: Ammarp; Råmarp är Kungl. Maj:ts arff och egitt. Frälsisbönder (under) Her Giöstaff: Huassarp, Smidstorp, Kigstorp, Hakarp, Suineryd och Knustorp. Under Greffue Giöstaff ligga Redzhella, Husquernen, Eskelunda och Fagerslätt. Under Nils Rynningz gottz angivs: Hakarp och Gunnestorp. Under Per Bagge: Raten; Under Her Eric Gyllenstierna upptogs: Baten, Slöstorp, Baggamålen, Eskilstorp, Baggatorp och Ingelycke. Under Isaac Nilsson: Tokarpa gård och under Östen Banér: Höggierde, Hwissmålen och Kämparp. Slutligen nämns, egendomligt nog: "Henningh och Lasse i Sånda".

Vid en jämförelse med senare tiders förhållanden är särskilt anmärkningsvärt, att i längden saknas: Huskvarna Norrgård och Hagstensgärdet. Förmodligen är det dessa hemman, som avses under beteckningen: Sånda. Hemmannen Esklunda har uppgått i Stensholm, Gruffueryd heter nu Göransberg.

På Rosendala fanns följande lösöre: koppar 2 lispund, oxar 2 st, kor 10 st, ungnöt 11 st, får 12 st, svin 13 st. Lösen utgöres med 23 1/2 mark.

På Tokarp: silver 30 lod, koppar 5 1/2 lispund, oxar 4 st, kor 10 st, ungnöt 4 st, får 7 st. Lösen: 40 mark.

På Husquarnen: silver 50 lod, koppar 16 lispund, oxar 4 st, kor 14 st, ungnöt 12 st, får 8 st, svin 12 st. Lösen utges med 68 mark och 5 öre.

Av Hakarps församling har utöver de områden, som en gång tillhört Sanda, tillförts Huskvarna stad 1 mantal: Huskvarna Södergård, omfattade en areal av 103,21 hektar.

av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika.


Denna sida är en del av en större webbplats, klicka på huset för att komma till huvudsidan.